Nätbokhandeln har fördubblat mina kostnader för litteraturköp, samtidigt som priset per bok har minskat drastiskt. När en intressant amerikansk fackbok eller en smal historiebok om fotboll bara är fem dagar bort beställer jag fler böcker än jag hinner läsa. Men jag klagar inte – känslan att bläddra sig igenom en välsorterad boklåda i Bloomsbury i London kan jag offra för privilegiet att alltid få läsa de böcker jag vill.

Internet har förändrat spelreglerna för bokbranschen. Bokhandlarna visste inte vad de gjorde när de i slutet på 90-talet skålade för de unga entreprenörerna bakom nätbokhandeln Adlibris. Idag säljs runt en fjärdedel av alla böcker via nätet och den fysiska bokhandeln knäar under konkurrensen från nätet och livsmedelsbutiker.

Näringsfrihet kom inte till bokbranschen förrän år 1970 när det så kallade kommissionärssystemet avskaffades, mer än hundra år efter det övriga näringslivet slängde av sig skråväsendets bojor. Fram till 1970 var blivande bokhandlare tvungna att godkännas av förläggarföreningen och underkasta sig förläggarföreningens regelsystem innan det blev någon bokhandel. Med jämna mellanrum läser jag fortfarande debattartiklar om att vi borde återinföra fasta bokpriser som var en viktig del av kommissionärssystemet.

Nästa skifte inom bokbranschen, e-boksrevolutionen, har den svenska bokbranschen gjort det mesta för att försöka fördröja. I USA ser det annorlunda ut. Redan 2007 introducerade Amazon sin läsplatta Kindle och succén var omedelbar. Av Amazons 1000 mest säljande titlar i oktober förra året var mer än hälften av de sålda exemplaren e-böcker. I USA äger 28 procent av befolkningen en platta de kan läsa e-böcker på, enligt PEW Internet.

I Sverige är det främst användarna som driver på utvecklingen. När var och en skaffar sig en smartmobil börjar vi läsa e-böcker på dem. Och när Ipaden och andra surfplattor gör succé blir e-boksläsande bekvämare. I november förra året lånade biblioteken ut 50 000 e-böcker, vilket kostade biblioteken 1 miljon kronor och gav förlagen en intäkt på 500 000 kronor. Men förlagen gör det mesta de kan för att minska utlåningen eftersom de hellre säljer e-böcker än lånar ut dem. Någon gemensam svensk Kindle har inte bokbranschen presterat och när läsarna trots detta omfamnar e-bokslån satsar förlag som Norstedt och Piratförlaget tre månaders karens innan en ny titel får lånas ut elektroniskt. Detta samtidigt som biblioteken lägger spärrar för utlån för att hantera de ökade kostnaderna.

De flesta håller med om att det finns ett värde i att medborgarna läser böcker. Därför borde bokbranschen tillsammans med biblioteken göra det så enkelt som möjligt att läsa böcker. Förra året gick den digitala musikförsäljningen i Sverige om den analoga. Förklaringen är enkel – Spotify. Först när en ny smidig tjänst som Spotify visade en motsträvig musikbransch hur de ska överleva började folket överge illegal nedladdning till förmån för legal strömmande musik. För 99 kronor i månaden har jag tillgång till all ny och gammal musik jag är intresserad av.

När det gäller böcker tror jag att de flesta läsare är beredda att betala mer än 99 kronor i månaden för att ha tillgång till 100 000-tals böcker i e-format. Mobiloperatörerna gjorde oss till ett av världens mest mobiltäta länder på kort tid genom att subventionera hårdvaran. Om bokbranschen subventionerade läsplattor skulle vi kunna göra annat med våra skogar än att trycka böcker på dem.

Share