1. Ökas sajtens prestanda med Ajax

2. Bygg applikation som installeras på användarens dator

3. Satsa på ren kod för maximal tillgänglighet

4. Låt användarna tagga

5. Ta vara på betyg och kommentarer

6. Skapa nyhetsflöden och möjliggör prenumerationer

7. Sprid ditt varumärke med öppet API

8. Öka tillgängligheten med rena adresser

9. Personliga tips med filter

Diskret närvaro
Europeiska Försäkringars närvaro på Resedagboken är diskret, men vid händelser som förra årets bombattack i Londons tunnelbana eller terrorattacken på Bali så tvekar inte bolaget att kontakta medlemmar som befinner sig i ett drabbat område. De flesta av Resedagbokens medlemmar är inte kunder hos Europeiska, men 20 procent av trafiken till Europiskas sajt kommer från communityn och hela 40 procent av besökarna till Europeiska Försäkringars Resesäkerhetsbutik kommer från Resedagboken.
Europiska Försäkringar vet att communitys är känsliga organismer och de är försiktig med att stöta sig med sin miljonpublik. Reklam finns exempelvis bara på första sidan.
- Vi har frågat våra medlemmar och de vill inte ha mycket reklam, säger Helen Hellströmer.
Framgången har lett till att moderbolaget i Tyskland och systerbolaget Holland tagit över samma plattform. Även systerbolag i Spanien, Polen och Schweiz är intresserade av att starta deras egna resedagböcker.

Lunarstorm
Bland communitys brukar Lunarstorm räknas som störst, bäst och vackrast. Det är Lunarstorm, som idag har 1,2 miljoner unika webbläsare i veckan enligt Kiaindex, och en rad mindre konkurrenter som har lärde svenskarna att umgås på nätet. Dating- och spelcommunitys engagerar också miljontals svenskar. Dagböcker, forum och chattar är idag vardagsmat för många. Lusten att umgås med andra på nätet har förstärkts ytterligare av de två senaste årens bloggexplosion. I en vidare bemärkelse handlar communitys om att släppa fram besökaren och låta dem ta plats.
Lunarstorm och andra tidiga communitys byggdes av entusiaster som själva var en del av det som skapades på nätet. Men nu går det att köpa färdiga lösningar av företag som Netstar som bland annat har byggt den andra versionen av Resedagboken. Efter den första vågen av ungdomscommunitys så var det främst mediebolag som Sveriges Television, Sveriges Radio och Kanal5 som vågade satsa på communitys. Men nu har intresset vaknat hos mer traditionella företag.
- Idag får vi förfrågningar från mycket traditionella industriföretag, säger Hans Leijström, försäljningschef hos Netstar.
Att bygga en community kostar inte mer än en miljon kronor, enligt Leijström. Till det kommer naturligtvis kostnader för att övervaka och sköta om communityn.
- En anonym besökare på en sajt är ointressant. Alla vill ha en relation till besökaren. På en community är besökaren inloggad från start och om en e-handel skaffar en community så kommer medlemmen att besöka sajten vid fler tillfällen än när han bestämt sig för att köpa något, säger Hans Leijström.

Klotterplanket
Men alla köper inte fullfjädrade communitys. Olsson i Ellös visar att behovet att kommunicera är mellan kunder är så starkt att även de enklaste communityfunktioner bli en succé. Redan på sin första sajt som lanserades 1996 hade Olsson i Ellös ett enkelt klotterplank för besökarna. Denna löjligt enkla funktion där besökarna snabbt kan kasta ur sig frågor till andra traktorägare har varit mycket livskraftig. När Olsson i Ellös lanserade ett riktigt forum i december förra året har besökarna hållit fast i klotterplanket.
- Klotterplanket har utvecklats till en diskussionsklubb för dem som äger äldre maskiner. Frågor någon efter delar vi har så svarar vi naturligtvis på frågan, säger Olle Olsson, delägare i Olsson i Ellös som är Sveriges största grossist inom traktordelar med en omsättning på 75 miljoner.
Olle Olsson har svårt att uppskatta hur stor merförsäljning Klotterplanket ger, men han menar att det betyder en hel del för hur företaget uppfattas av kunderna.
- Klotterplanket är för oss ett sätt att vara öppna med företaget, vilka vi är och vilka priser vi har, säger Olle Olsson.
Recensioner som säljer
Sveriges största dvd-butik Discshop vill inte kalla sig en community, men faktum är att deras konsekvent utnyttjande av kundrecensioner tillsammans med möjligheter för kunderna att lista alla sina dvd-filmer på sajten gör att e-butiken Discshop fungerar som en community för filmfreak.
- Vi vill att användarna ska kunna dela information med varandra öppet och fritt, säger Erik Lindgren, vd på Discshop.

Erik Lindgren menar att kundrecensionerna ger trovärdighet åt butiken och ökar intresset för deras produkter.
- Det är oerhört få kommentarer som vi tvingas radera, säger Erik Lindgren.
Trots Discshops framgång är de ändå tveksamma att utveckla communitykonceptet vidare. De vill inte lägga upp regelrätta forum där medlemmarna mer direkt kan diskutera med varandra.
– Våra erfarenheter av filmforum är att där diskuteras mest var man billigast kan köpa filmer från Asien och Australien som vi inte får sälja av rättighetsskäl, säger Erik Lindgren.

Medlemmar som inte konverterar
Det är inte heller säkert att en lyckad community går att översätta i intäkter. Fotocommunityn My Pix startades för två år sedan med syftet att sälja framkallning av digitalbilder. Sajten köpte av Fotoquick i början av 2006. Här kan medlemmarna gratis lägga upp bilder och dela med sig till vänner och andra medlemmar. My Pix har både fått uppleva en communitys tillväxtkraft och byggt upp en medlemsbas på 20 000 medlemmar.
- Communitys är ett enkelt och billigt sätt att driva tillväxt, säger Fredrik Jung-Abbou, en av grundarna.
Problemet är bara att få utnyttjar framkallningstjänsten. Fredrik hoppas att allt fler produkter och fler aktörer som får framkallningsmarknaden att utvecklas kommer att göra att fler börjar utnyttja framkallningstjänsten som ger intäkter.

- Vi har bara sett början på vad communitys kan åstadkomma. Tänk när Volvo börjar starta communitys. Då kommer det verkligen att byggas relationer till kunderna, säger Fredrik Jung-Abbou.
De företag som vågar låta sina kunder prata med varandra på sin egen sajt visar att de tror på sina produkter och får dessutom hjälp av kunderna att förbättra sina produkter.
- Säljaren betyder allt mindre. Det är i nätverken som köpbesluten tas. Med ett community går det att kontrollera nätverken, säger Hans Leijström.

När Stockholms stadsbiblioteks nya sajt med den kaxiga domänen Biblioteket.se lanseras i höst blir det en fullständig provkarta på webb 2.0 med med bloggar, wikis, rss-flöden, användarrecensioner, rekommendationssystem och taggar där personal och kunder möts i ett ömsesidigt kunskapsutbyte. En sajt i klass Amazon, fast gratis, även om köpknappen har introducerats. Det går redan nu att studera Biblioteket eftersom gänget bakom har lagt ut skisser på den domän som i framtiden kommer att leda till Stockholms stadsbiblioteks sajt. Det går också att följa utvecklingen på projektets blogg och de har även lagt upp skisser på Flickr.

I sommar släpps betan av sajten där gränssnittet är utformat efter användarnas behov och inte efter hur katalogsystemet är uppbyggt. Med wikis efter olika teman som släktforskning, science fiction eller sötvattensfiske där både personal och besökare bidrar med sin kunskap och litteraturtips ska inspirationen flöda.

Rekommendationssystemet är värt några rader i sig. Kombinationen av böckernas klassificering, ämnesord, användarna lista över favoritböcker och lånemönster kommer att skapa Sveriges kraftfullaste rekommendationstjänst där användarna automatiskt får tips om böcker som borde intressera dem.

Dessutom testas RFID-taggar i filialen i Hammarby Sjöstad som gör det mycket enkelt att koppla den fysiska boken till all information på webben. Biblioteket är Sveriges bästa sajt utan att den ens har lanserats ännu.

Nu väntar vi bara på Svt och Sveriges Radio som inte brukar ligga så långt efter BBC.

Malmöföretaget Mindroute, som utvecklat publiceringssystemet Lemoon med en bloggfunktion, kommer att släppa en ny produkt till sommaren som kombinerar wikin med bloggen för att skapa ett mer levande intranät. I ett pressmeddelande skriver Minderoute:

Incentive är en mix av de båda teknikerna. I Incentive finns alla möjligheter för ett företag att hålla en levande diskussion på exakt samma vis som bland vanliga bloggar i dag. Genom att Incentive är verksamhetsknutet och dessutom kan kopplas till affärskritiska system inom ekonomi, lager och administration så har det lilla företaget en kommunikationsplattform som överträffar allt annat.

Redan nu bjuder Mindroute in företag att vara med och betatesta Incentive. Utfrån dumparna som presenteras på deras hemsida går det att se att användaren kan prenumerar på andra anställdas rss-flöden och att Incentive automatiskt föreslår länkar när du skriver på samma sätt som en wiki.

Det går även att publicera blogginlägg i Wordpress, Movable Type, Typepad eller Blogger direkt från Flock. Flock underlättar också för användaren att hantera och prenumerera på rss-flöden.

Någon skarp version av Flock har ännu inte släppts, men den låter så cool att jag tänker ladda ner beta.

Ni som blivit riktigt bitna av begreppet ska inte missa überbloggaren Henrik Torstensson som verkar läsa allt som handlar om Web 2.0. Han länkar regelbundet till artiklar om Web 2.0 så som i inläggen Vad är Web 2.0, Två bra blogginlägg om Web 2.0, Rapport från Web 2.0, Uppsamling av Web 2.0, Web 2.0-läsning och så vidare.