Nätbutiken Amazon grundades 1994 under det publika internets tidiga barndom och var också förebilden för vårt svenska Adlibris som startades 1997. Amazon fick en flygande start men år 2000 hade Amazon problem med lönsamheten och redovisade en förlust på 1,4 miljarder dollar. Grundaren Jeff Bezos strukturerade om företaget, effektiviserade logistik och försäljning.  Resultatet blev att när andra butiker försvann blev Amazon istället den största nätbutiken i världen.

Konstigt nog beror det bland annat på att den karismatiske Bezos inte är intresserad av vinst. Han är mer intresserad av ett positivt cashflow för att Amazon ska kunna fortsätta att investera i nya lager, sortiment, läsplattor och digitalt lagringsutrymme. Bezos har också köpt filmtjänster som Netflix och Lovefilm och utvecklat en egen förlagsverksamhet. Jeff Bezos ser fortfarande internet som en jungfrulig marknad där de flesta möjligheter finns kvar.

I Sverige har ofta Amazon flugit under radarn och allt fokus har hamnat på företag som Microsoft, Google och Apple. Men Amazon har sin plats bland de allra största nätföretagen som förändrade världen. Amazon tittar på den svenska marknaden men har ännu inte kommit överens med dem som tillhandahåller metainformation om svenska böcker – en förutsättning för att gå in på den svenska marknaden.

Som med många framgångsrika företag är Amazon helt fokuserade på kunderna. På ledningsmöten finns det ofta en tom stol som ska symbolisera kunden. Resultatet är att Amazon alltid toppar kundnöjdlistan för nätbutiker i USA och kommer bland de främsta av alla amerikanska företag.

Amazon har en kostnadskultur som är värdig Ingvar Kamprads. Inga förstaklassbiljetter på flyget för ledningen som har relativt låga löner – istället hålls de på gott humör med optioner. På så sätt kan de pressa priserna för kunderna och bygga lojalitet utöver det vanliga.

En av de viktigaste förutsättningarna för att Amazon har lyckats är deras besatthet av webbanalys. De håller koll på 500 nyckeltal – varav de flesta är kopplade till konsumenternas upplevelse. Amazon vet att 0,1 sekunds fördröjning av att visa en sida minskar kundaktiviteten med 1 procent. Bara Jeff Bezos hatar förseningar mer än kunderna.

Jeff Bezos vågar vara visionär och drar sig inte att investera i sådant som bygger framtiden. När han skissade på e-bokläsaren Kindle var målet att ta fram en bokläsare där det går att köpa en bok på 60 sekunder. Kindle är anledningen att 22 procent av böckerna som såldes i USA förra året är e-böcker. Min egen Kindle Paperwhite sopar mattan med Adlibris plastiga Letto.

Slutligen tror jag att Jeff Bezos entusiasm efter nästan 20 år som ledare för Amazon gör skillnad. Enligt frun behöver man bara vänta fem minuter när Jeff är missnöjd för sedan blir han glad igen. Vem skulle inte vara nöjd när man erövrat världen och vet att det bara är början.

The post Amazons lycka appeared first on Uppkopplat.

Själv skulle jag vilja se att politikerna vågade utnyttja den nya tekniken. Svenska författare, förutom en mindre skara deckarförfattare, tjänar inte särskilt mycket pengar. Vi vet att de flesta svenska böcker säljer i mycket små upplagor. Samtidigt har det egentligen aldrig varit lättare att köpa böcker. Nätbutiker säljer miljontals titlar till låga priser och pocketböcker går att köpa i den minsta kiosk för under hundralappen. Med en e-boksläsare kan du köpa en bok på nätet och läsa den 30 sekunder senare.

Jag skulle vilja att kulturdepartementet startade en fildelningsgrupp. De skulle få 20 miljoner kronor om året att köpa loss intressanta böcker från författare och förlag som inte längre säljer särskilt mycket. Det motsvarar kostnaden för sju folkbibliotek. Men ta inte bort sju bibliotek för det.

Låt säga att fildeningsgruppen betalar 100 000 kronor för att en bok under fem år ska göras tillgänglig på nätet under Creative Commons som gör det fritt att dela ut verket. Det betyder att efter fem år ligger 1000 bra svenska böcker uppe helt lagligt för fildelning. Skolorna skulle kunna toppa satsningen genom att köpa in e-bokläsare till alla gymnasieungdomar.

Släng in några miljoner till och anställ några entusiasmerande bibliotekarier som kan arbeta med lästips på en webbsajt, Facebook och Twitter och styra upp bokgrupper kring de fildelade titlarna. Det är nog bra med mycket aktiviteter på skolor och arbetsplatser också. Jenny Lindh som skriver spalten ”Fråga bibliotekarien” på Dagens-Nyheter är given. Jag tipsar gärna också om min vän bibliotekarien Ulrika Domellöf Mattsson som jag alltid har intressanta diskussioner med om den digitala utvecklingen.

Jag kan garantera att upplägget skulle väcka stor uppmärksamhet i utlandet. Sverige skulle vara coolt inte bara i en meterologisk mening.

Böcker är härligt och e-böcker är framtiden. Rädda vårt svenska kulturarv undan glömska med laglig fildelning.

The post Dags att fildela vårt svenska litteraturarv appeared first on Uppkopplat.

För att göra det så enkelt som möjligt valde jag att en betalblogg hos WordPress.com  för 99 dollar om året som jag kopplade till en svensk domän. Det var lite krångel att få domänen att funka men det berodde på att jag först inte ändrade alla namnservrar hos Binero där jag köpte min se-domän. Men som betalade kund fick jag fin mejlsupport av WordPress.

Den viktigaste anledningen att jag inte installerade ytterligare en WordPress-blogg hos Binero är att jag är lite trött på att hålla ordning på alla hacker-attacker mina wordpress-bloggar utsätts för. Jag utgår ifrån att WordPress själva kan hantera alla attackerd

The post Fasta är grejjen appeared first on Uppkopplat.

Dem snabba webbutvecklingen gör att företagen idag bygger om fyra år gamla webbplatser. Det är naturligt eftersom det för tre år sedan inte fanns någon Ipad och för sex år sedan inte fanns någon Iphone.  Samtidigt som användarna utan tvekan anammar mångfalden av skärmar står många företag vilsna inför de snabba förändringarna.

Responsiv webbdesign – en anpassningsbar sajt för alla skärmstorlekar är den hetaste trenden i webbvärlden idag. För rena innehållssajter är responsiv webbdesign ett självklart val. Men många av de stora amerikanska nätbutikerna använder sig inte av responsiv webbdesign utan arbetar med olika sajter som är optimerade för desktop, Ipad eller mobil. Det ger bättre användarupplevelse och högre konverteringsgrad. Att bygga en transaktionssajt som är responsiv är mycket svårt.

För vanliga informationshemsidor utan köp- och bokningsfunktioner är responsiv webbdesign en enkel fix för allt fler skärmstorlekar. Efter att Bonnier Tidskrifter gjorde sina magasinssajter responsiva pekade alla nyckeltal uppåt. Unika besökare ökade med 14 procent och sidvisningarna ökade med 27 procent, enligt ett blogginlägg från Bonnier Tidskrifters utvecklingsteam.

En responsiv webbplats har gemensam html-kod för alla skärmar, men den kod som styr hur de olika designelementen visas, CSS, är olika för dator, mobil och surfplatta. Nackdelen är att sidorna blir tyngre att ladda eftersom de innehåller mer kod än en vanlig webbsajt.

En av fördelarna är att man använder en webbadress, www.sajten.se istället för två www.sajten.se och www.m.sajten.se. Det är bättre för synligheten i Google och sökmotorn rekommenderar responsiv webbdesign. Dessutom slipper vanliga datoranvändare hamna på mobilanpassade sajter när de följer en länk som någon delat ut från sin mobil.

Alternativet till responsiv webbdesign är att bygga tre olika webbplatser: en för mobilen, en för surfplattan och en för datorn. Fördelen med detta är att du hårdare kan optimera för de olika skärmarna – vilket är extra viktigt vid transaktioner.

Vad du väljer beror på dina behov. Det viktiga är att du börjar simma ordentligt i den nya webbvärld fylld av olika skärmstorlekar.

The post Från snurrande gif-bilder till responsiv webbdesign appeared first on Uppkopplat.

Jag såg dokumentären Mark Zuckerberg – ansiktet bakom Facebook på TV4 Fakta i veckan. Där medverkar två bittra tvillingbröder Winklevoss som anser att Zuckerberg stal deras idé om det sociala nätverket Harvard Connection. Jag tvivlar inte på att Zuckerberg inspirerades av brödernas idé, men hur många har inte försökt att starta ett socialt nätverk som aldrig lyfte. Zuckerberg byggde upp Facebook med en blandning av geni och hänsynslöshet. Han flyttade till Silicon Valley vid rätt tid och ordnade nödvändigt finansiering. Han höll undan dem som tidigt ville göra Facebook till en reklamtavla. Det var ju inte precis så att sociala nätverk var något nytt när Zuckerberg lanserade Facebook år 2004. Vårt eget Lunarstorm hade varit igång i sex år är när Facebook blev synonymt med sociala nätverk. Och vi vet ju alla vad som hände med Lunarstorm.

Jag lyssnade på en riskkapitalist en gång som berättade att idén var underordnad entreprenören när han investerade i ett projekt. Han visste av egen erfarenhet att affärsidén ändå måste modifieras flera gånger innan exit. Entreprenören skulle han däremot träffa otaliga gånger och prata med på telefon varje dag i flera år.

Personligen har jag säkert ett tiotal vettiga idéer som jag aldrig kommer att genomföra pga. tidsbrist, lathet och feghet. Det gäller att välja sina idéer. Samtidigt tror jag på att vara öppen med sina idéer eftersom det alltid är bra med andra människors syn på en idé. Risken att någon snor idén är ganska liten eftersom de flesta inte orkar eller har fullt upp med något annat för att kunna genomföra den i praktisk handling.

Idéer är nog bra, men det behövs mer mod och hårt arbete och en grundläggande förståelse för den digitala arenan om vi ska få se fler Blocket, Cdon och Spotify i Sverige.

The post Affärsidéer är gratis på webben appeared first on Uppkopplat.

Gratis är gott, men det har ett pris i form av sämre kvalitet på innehållet du läser. Vill du verkligen nöja dig med rewrites, retweets och citatrika bloggposter i en allt mer komplicerad värld som behöver förklaras av välutbildade yrkesmän och kvinnor? Bloggare kommer inte göra de stora undersökande grävjobben som förändrar samhället.

Svenska medier var tidigt ute på nätet. Problemet är bara att de aldrig lyckades ta lika bra betalt för sina annonser på nätet som motsvarande annonser på papper. Men 19 år efter att Aftonbladet lanserade på nätet börjar tidningarna närma sig en formula som gör det möjligt att ta betalt för innehåll på nätet. Medierna experimenterar med nätprenumerationer, premiuminnehåll, begränsat antal gratisartiklar och fri tillgång till webben för vanliga prenumeranter.

Dagens-Nyheter har tagit utmaningen på allvar. Dagens-Nyheter på Ipaden erbjuder inte mycket unikt innehåll i förhållande till papperstidningen. Men jag uppskattar verkligen att enkelt kunna läsa hela tidningen när jag är i sommarstugan eller på resa. Det är en tjänst som bidrar till att jag kommer fortsätta att betala den dyra pappersprenumerationen. Däremot så anser jag att de vanliga annonserna i Ipad-tidningen är värda mer än de i papperstidningen i kraft att skärmens färglyster och annonsens klickbarhet. I ipaden förenas pappersannonsernas diskreta synlighet med webbens klick- och mätbarhet.

Att jag dessutom kan läsa hela Dagens-Nyheter på mobilen gör inte erbjudandet sämre. Värdet på betalonlinekanalerna hade ju varit begränsat om inte tidningen tidigare minskat mängden innehåll som publiceras på den öppna webbplatsen.

Den prenumererade tidningen har varit stark i Norden medan tidningsläsarna i södra Europa har hämtat sina tidningar i tidningskiosker. Därför tror jag att själva prenumerationen ska vara basen för intäkterna när tidningar lägger till digitala kanaler som Ipad och mobil.

Det är värt att betala för högkvalitativt innehåll. Samtidigt har den fria tidningswebben sin plats i webbuniversum så att läsarna kan fortsätta att dela de historier som engagerar dem. Att tidningarna vågar experimentera bådar gott för framtiden. Innehållsmässigt har världen aldrig varit bättre än nu.

The post Priset vi betalar för innehåll appeared first on Uppkopplat.

Idag är det billigt att fjärrstyra prylar. Vi har infrastrukturen för det smarta hemmet på plats med smartmobilen som en självklar fjärrkontroll. När dessutom människor som Tony Fadell, Ipodens upphovsman, ger sig in i leken med sin smarta och vackra termostat The Nest så kanske vi står inför ett genombrott för de smarta hemmen.

Frågan är om det verkligen finns ett behov av att styra ett hem som det vore en processindustri? Lägg till säkerhets- och integritetsrisken med att göra hela sitt hem uppkopplat. Frågan är vad framtidens virus kan göra med din värmeräkning?

Däremot gillar jag idén om att erövra vår vardagsteknik. Idag finns det en spännande gräsrotsrörelse att kunna reparera våra prylar när det går sönder. Frivilliga lägger manualer på hur de kan reparera allt från mobiler till brödrostar.

Jag fortsätter nog att kolla mjölktillgången på det analoga sättet och att fjärrstyra elementen i sommarstugan känns ju knappt high tech.  Jag tänker inte koppla upp brödrosten bara för att det går.

The post Smarta hem: Löftet som aldrig uppfylldes appeared first on Uppkopplat.

Lonely Planets och Rough Guides feta guider har länge varit en självklar resekamrat på mina resor i världen. Ibland har jag tvivlat jag på mina kamrater som tar upp mycket plats i handbagaget, som t ex  Lonely Planet Indonesia som omfattar 924 sidor och väger 721 gram. Dessutom är de hotell som får riktigt bra betyg i guiden nästan alltid är fullbokade. Andra mer komiska effekter av guidens popularitet är att när jag besökte Hué i Vietnam fanns det tre restauranger med samma namn på en gata – en bra recension har varit en given succé för en restaurangägare i ett turistområde.

Så sent som förra sommaren fick jag en föraning om vilka som håller på att konkurrera ut de klassiska reseguiderna. På en enkel krog på Samos i Grekland närmade sig ägaren mig med orden:

– Jag ser att du är en man av internet.

Han ville att jag skulle betygsätta hans krog på den digitala tjänsten Tripadvisor. Fördelen med Tripadvisor är att krogar som tidigare aldrig blivit betygsatta finns med på tjänster som Tripadvisor och Yelp. De funkar både i Mora och på Samos.  I Europa hittar och bokar jag betygsatta hotell på tjänster som Booking.com och jag hittar flygbiljetter på Kayak.se. Google Maps är ytterligare en viktig digital källa. Sajter som Wikivoyage.org har jag använt när jag besöker destinationer som guideböckerna klarar av på några rader. Här är det också resenärerna själva som står för informationen. Mycket av inspiration till resor får jag från fotocommunitys som Flickr. Som om inte detta skulle räcka så hittar jag massor av inspirerande researtiklar på mina favorittidningars webbplatser.

Jag köper fortfarande reseguider av gammal vana, men många andra nöjer sig med nätet. Själv har jag slutat att köpa guider när jag besöker enskilda storstäder som London. Resultatet är att guideboksförsäljningen minskade med 40 procent mellan åren 2005 och 2012 enligt tidningen Guardian.

Det finns en framtid för den välskrivna, välredigerade och trovärdiga guiden, men mobilen, paddan eller e-bokläsaren känns som den naturliga platsen för reseinformation. Frågan är om inte priserna kommer att pressas ner på guideböckerna med konkurrensen från Itunes där en dollar är det naturliga priset. Därmed kommer de smalare guiderna främst göras av entusiaster utan krav på lönsamhet. Guider på svenska lär bli allt ovanligare i en allt digitalare värld.

The post Reseguideboken som barlast appeared first on Uppkopplat.

Frankrike har hotat Google att lagstifta om krav på ersättning när korta utdrag från mediesajters texter återpubliceras i Googles sökresultat. För den ganska blygsamma summan 60 miljoner euro till en mediefond skrotades den lagstiftningen. (2012 omsatte Google 36 miljarder euro.) Belgien har tidigare gått med på en liknande uppgörelse. Samtidigt är både tysk press och den tyska musikupphovsrättsorganisationen GEMA på krigsstigen mot Google. Tyska politiker planerar att utsträcka upphovsrätten till textutdrag i sökresultat. Liknande lagar planeras också i Italien.

Är det legitimt att begära ersättning från Google får att de återpublicerar några hundra tecken från en sajt i sökresultatet? Eller handlar detta om sargade branscher som varken vill eller kan förändra sig till det nya digitala landskapet där Google sätter gränserna?

För de flesta sajter är Google den viktigaste trafikkällan. Många sajtägare lägger en hel del tid och resurser på att dyka upp i sökresultatet. Samtidigt har Google redan från starten tagit lätt på traditionell upphovsrätt. Googles YouTube har alltid varit en tummelplats för upphovsrättsbrott. När Google började skanna in böcker var mottot att skanna först och fråga sedan.

Google tillhandahåller en fantastisk söktjänst och är mycket duktiga att tjäna pengar på den. Studerar man hur olika medieslags intäkter har förändrats de senaste åren behöver man inte vara Einstein för att förstå att Google tagit över en ordentlig andel av annonsörernas annonskronor. När gamla jättar hotas av den digitala utvecklingen är det lockande att ta till lagstiftning. Men jag tror att den enda långsiktigt hållbara lösningen för Europas mediehus är att bygga sin egen digitala affär.

Hög närvaro i alla digitala kanaler tillsammans med en paketering som möjliggör att ta betalt av både läsare samt annonsörer är enda vägen. Att stänga av söktrafiken skulle vara den digitala motsvarigheten till att såga av den gren man sitter på.

Samtidigt tycker jag att Google kommer mycket lindrigt undan det faktum att de knappt betalar någon skatt i de länder som betalar in miljarder till Googles skattekistor. Enligt Sunday Telegraph betalar Google bara 3,2 procent i skatt på de vinster som genereras utanför USA. 2011 skickade Google 9,8 miljarder dollar till skatteparadiset Bermudas från sina utländska verksamheter för att undvika skatt.

Medievärlden måste sluta gnälla på Google och ta tag i sin digitala affär. Och Google borde åtminstone betala lika mycket skatt i Europa som i USA. Annars kanske EU-kommissionen tar i med hårdhandskarna i fråga om konkurrensbrott.

The post Google vs Europas mediehus appeared first on Uppkopplat.

Men om det finns en aktör som har möjligheterna är det Facebook med sitt unika innehåll från en miljard medlemmar. Att Facebook dessutom samarbetar med Microsofts sökmotor Bing ökar deras möjligheter att lyckas.

Dansken Lars Rasmussen gjorde Google Maps till vad det är idag, en helt central tjänst för Google vid sidan om det vanliga webbsöket. Till och med Apple fick göra en taktisk reträtt och godkänna Google Maps app för Iphones. Sedan byggde Lars Google Wave, vars ambition var att förändra vårt sätt att kommunicera på internet. Google Wave lades ner och Lars drog vidare till Facebook.

Facebooks vanliga sökfunktion är inte imponerande. Kantig är det snällaste jag kan säga om den. Men med Grafsök som presenterades i förra veckan finns det en ambition och vilja att utmana Google inom sök. Kring den tidigare Google-medarbetaren Lars Rasmussen har det samlats ett team på 70 personer. Genom att söka i sin egen databas efter relationer mellan användare och innehåll gör Facebook något Google inte kan kopiera. Och flera trillioner relationer behöver sin sökmotor.

Facebooks Grafsök kommer att förändra användarnas syn på sök. Eftersom sökobjektet är relationer kommer vi använda Grafsök annorlunda än webbsök. Möjligheten att t ex söka efter vänners vänner som arbetar på det företaget du vill börja arbeta på borde skrämma fler än Google (Linkedin, Monsters). Eller varför inte leta rätt på vänner i staden du besöker som gillar ditt fotbollslag – det är ju alltid trevligare att se en match med vänner än ensam.

Enda sättet att slå Google inom sök är att omdefiniera vad sök är för något. Frågan är om inte Facebook håller på att göra det? Om inte användarna slår bakut utifrån de integritetsproblem som skapas när alla relationer är sökbara. Googles svar borde rimligen bli att integrera deras egna sociala nätverk Google+ ännu mer i sökresultatet. Sök är bara i sina tidiga tonår.

The post Sök gör Facebook spännande, igen appeared first on Uppkopplat.